Preventivmedel

Som oförklarligt ofrivilligt barnlös, nu med en bebis känns det onekligen lite konstigt att tänka på preventivmedel. Men jag skulle inte bli (Gud förbjude att jag skriver detta) glad åt en spontangraviditet just nu. Det är för tidigt. Min kropp har fortfarande inte återhämtat sig från foglossningen och tanken på en bebis som ska trycka på mellangården ger mig panik. Visserligen känns det mer tänkbart för varje dag som går, men ändå, inte än. Jag är inte redo. Samtidigt kanske det aldrig kommer att ske spontant, och äggen i frysen kanske inte klarar sig, så vad snackar jag om. Men hoppet finns där, som det alltid gjort.

Något preventivmedel vill jag ha, även om det tar emot efter alla dessa år. Hormonspiral eller kopparspiral. Lite mens, mycket mens. Risk för påverkan på psyket, som redan nu är lite upp och ner, eller risk för mycket mensvärk. Jag kan inte bestämma mig. Jag är egentligen livrädd för att tillföra hormoner, även i låg dos. Rädd att sexlusten försvinner, att jag ska bli nervös och deppig. Känner mig redan påverkad när jag har mens och ammar samtidigt. Vill jag vara ännu mer hormonstinn?

Just nu vill jag helst dra täcket över huvudet och grina tills mensen är över för denna gång.